Jag har inte - fortfarande inte - cancer mer!

Efter jag hade fått beskedet hos den allvarlige kirurgen gick jag upp på röntgenavdelningen för att leta efter ett halsband jag glömde där när jag gjorde lungröntgen för två veckor sedan. (En gång läste jag om en kvinna som av misstag diagnostiserats med metastaser - röntgenbilderna visade en brosch hon bar). En snäll sköterska hittade mitt halsband som låg i ett brunt kuvert med datum prydligt noterat. När hon gav halsbandet till mig tittade jag på henne och sa:

Det är vår. Jag har inte cancer. Jag är gravid i vecka 19. Och jag fick tillbaka mitt halsband.  Livet kan vara sämre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Storebror Vilhelm leker med Duplo i sitt rum. En morotskaka står i ugnen. Lillebror sover under ett fårskinn på uteplatsen.   Två år har gått sedan beskedet att jag hade en tumör stor som en hand i magen. Och nu är jag är mammaledig igen. Lil...

Idag har jag varit på Spec-MVC, allt är bra med bebisen och miljön runt den. Jag behöver inte gå där mer förrän i juni, jag är en ganska normal gravid kvinna helt enkelt. Tarmarna och livmodern var tydligen två "helt olika saker" enligt doktor Karin....

På semester i Essaouira, Marocko, februari  2009.   Det har gått lång tid sedan jag skrev mina senaste inlägg. Jag har tänkt att jag ska blogga, men jag har plötsligt inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig. Men jag ska fortsätta. Bloggar man p...

  Under de senaste två och ett halvt åren har jag delvis blivit försörjd av samhället. Först var jag mammaledig i ungefär femton månader. Min mammaledighet var helt underbar - en otroligt lycklig tid i mitt liv. Den började med en okomplicerad gravid...

  Precis som jag för ett år sen var tvungen att starta upp en massa "cancergrejer" så håller jag nu undan för undan på och nedreglerar dom. Jag väntar på en kallelse att ta ut porth-a-kathen. Idag så städade jag i badrumsskåpet - bort med Fragminspru...